Fredag - hypnos
Så var det då dags för hypnosen.... Lite spänd inför vad det innebar var jag och lite skeptiskt. Eller ganska mycket. Var där i två timmar och det började med att han förklarade vad hypnoterapi är för något och hur det går till. Frågade varför jag var där och jag förklarade min ständiga huvudvärk och stress och oro. Att jag inte kan slappna av och att jag ska alltid ha kontroll och vara perfekt. Han ställde lite frågor om familjen också.
Så fick jag ligga ner och blunda och han pratade med mig hela tiden. Det var som att jag bara låg och vilade och kunde resa mig upp när jag ville och gå därifrån. Bara det att det gör man inte. Jag skulle tänka mig mer och mer avslappnad och sen fick han min hand att lyfta sig av sig själv men det fattade jag aldrig att den gjorde. Jag skulle inte tänka utan bara känna känslor. Ville få mig att bli barn igen. Jag skulle se mig själv i spegeln och känna en känsla då som han kom tillbaka till. Frågade mig hela tiden om tid och rum. Hur gammal jag var, ute eller inne, natt eller dag? Funkade såklart inte riktigt på mig för jag kunde inte släppa att tänka hela tiden. Kan inte bara känna en känsla. Utan som vanligt så flög tankar fram och tlllbaka. Han ställde mycket frågor, jag kunde inte svara på så många. Ibland kändes det som att man svarade det som jag trodde att jag skulle säga. Så jag "kände" mig aldrig hypnotiserad men det ska man inte göra heller. I början kändes det som att jag höll på att drunkna och bara sjönk längre och längre ner och höll på att kvävas. Sedan snurrade jag bara runt och det drog i mig åt alla håll. Lite lustig och obehaglig känsla.
För att kunna "bota" mig så måste jag känna den känsla som är orsak till allt, och den känslan kommer från barndomen. Alltså måste jag försöka känna när jag var barn och se mig själv där. Det gjorde jag halvt om halvt. Jag fick prata med mig själv som barn, fick säga till mig själv vad jag tyckte om mig själv. Det var väldigt jobbigt. Jag grät mycket under tiden. Han "påstod" att jag inte är mig själv, jag spelar hela tiden en roll och visar aldrig mitt verkliga jag. Eftersom jag vill vara perfekt och inte göra fel så försöker jag hela tiden vara någon jag inte är. För mig är det jättejobbigt att göra fel. Då känner jag mig misslyckad. Jag tycker inte heller om mig själv. Jag älskar inte mig själv. Jag är aldrig nöjd. Så då vill jag vara någon annan. Därför kan jag heller inte visa känslor. Eftersom jag inte är nöjd med mig själv vill jag att alla andra ska vara det och vill därför vara alla andra till lags.
Sådär ja, det var mitt liv det. Nåt mer ni vill veta?
När jag gick därifrån så ville han att jag skulle lova att vara mig själv mer. Hur är man det? Vem är jag då?
Eftersom jag var så svår "att nå" så ska jag dit igen i augusti. Han behöver jobba mycket med mig :-)
Resten av dagen sedan hade jag väldig huvudvärk, mådde illa, spänd i musklerna och grät en del.
Var tvungen att göra något så jag och Johan var lite kulturella och gick på museet! Var en runda på stan sedan och lyssna på Kristiastad superstars.
Hem och sov och gjorde mig iordning.
Tjejfest hos Mia på kvällen, med Katti, Malin och Malena. Drack massa goda sommardrinkar och hade riktigt sjukt roligt! Längesedan jag hade så kul! Var ute på stan sedan, med mina jämnåriga kusiner från Turistbyrån. Obs! Stadsvandring kl 15! Var hemma vid 3 efter ätit lite wokad älg.
Stureplansbrudarna
Kattis nya kille
Så fick jag ligga ner och blunda och han pratade med mig hela tiden. Det var som att jag bara låg och vilade och kunde resa mig upp när jag ville och gå därifrån. Bara det att det gör man inte. Jag skulle tänka mig mer och mer avslappnad och sen fick han min hand att lyfta sig av sig själv men det fattade jag aldrig att den gjorde. Jag skulle inte tänka utan bara känna känslor. Ville få mig att bli barn igen. Jag skulle se mig själv i spegeln och känna en känsla då som han kom tillbaka till. Frågade mig hela tiden om tid och rum. Hur gammal jag var, ute eller inne, natt eller dag? Funkade såklart inte riktigt på mig för jag kunde inte släppa att tänka hela tiden. Kan inte bara känna en känsla. Utan som vanligt så flög tankar fram och tlllbaka. Han ställde mycket frågor, jag kunde inte svara på så många. Ibland kändes det som att man svarade det som jag trodde att jag skulle säga. Så jag "kände" mig aldrig hypnotiserad men det ska man inte göra heller. I början kändes det som att jag höll på att drunkna och bara sjönk längre och längre ner och höll på att kvävas. Sedan snurrade jag bara runt och det drog i mig åt alla håll. Lite lustig och obehaglig känsla.
För att kunna "bota" mig så måste jag känna den känsla som är orsak till allt, och den känslan kommer från barndomen. Alltså måste jag försöka känna när jag var barn och se mig själv där. Det gjorde jag halvt om halvt. Jag fick prata med mig själv som barn, fick säga till mig själv vad jag tyckte om mig själv. Det var väldigt jobbigt. Jag grät mycket under tiden. Han "påstod" att jag inte är mig själv, jag spelar hela tiden en roll och visar aldrig mitt verkliga jag. Eftersom jag vill vara perfekt och inte göra fel så försöker jag hela tiden vara någon jag inte är. För mig är det jättejobbigt att göra fel. Då känner jag mig misslyckad. Jag tycker inte heller om mig själv. Jag älskar inte mig själv. Jag är aldrig nöjd. Så då vill jag vara någon annan. Därför kan jag heller inte visa känslor. Eftersom jag inte är nöjd med mig själv vill jag att alla andra ska vara det och vill därför vara alla andra till lags.
Sådär ja, det var mitt liv det. Nåt mer ni vill veta?
När jag gick därifrån så ville han att jag skulle lova att vara mig själv mer. Hur är man det? Vem är jag då?
Eftersom jag var så svår "att nå" så ska jag dit igen i augusti. Han behöver jobba mycket med mig :-)
Resten av dagen sedan hade jag väldig huvudvärk, mådde illa, spänd i musklerna och grät en del.
Var tvungen att göra något så jag och Johan var lite kulturella och gick på museet! Var en runda på stan sedan och lyssna på Kristiastad superstars.
Hem och sov och gjorde mig iordning.
Tjejfest hos Mia på kvällen, med Katti, Malin och Malena. Drack massa goda sommardrinkar och hade riktigt sjukt roligt! Längesedan jag hade så kul! Var ute på stan sedan, med mina jämnåriga kusiner från Turistbyrån. Obs! Stadsvandring kl 15! Var hemma vid 3 efter ätit lite wokad älg.
Stureplansbrudarna
Kattis nya kille
