Mer soppasaga
På begäran kommer ytterligare ett avsnitt ur "Soppasaga framför workout-videon"
Nu befinner vi oss sakta men säkert i Nils Karlsson Pysslings alternativt välvalda, men dock trivsamt gammalmodiga, grönstripsrandiga nästan nerflagnade nytapetserade kök. På det nybyggda bordet med sillinlagda dekorfyllda utsmyckningar, fanns ett stort fat med färgade prinskorvar. Nils K.P. satt strikt men med typ livlöst ihophängande axlar sluttande längs stolens sköna ryggstöd, som var överdragna med gulprickig ebenholts. Där satt han, så mäktig, dock lite småspinkig. Det var påskafton och istället för att måla och äta äggen, hade Nils valt att måla några prinskorvar. Ett glansbestrött val, därför att Nils hade inte några höns hemma och han förmådde sig inte att tag sig till de större trakterna nu i påskhelgen. Men hästar hade han året om, så det hade han hemma till den högtidliga Hamburgerveckan.
Detta fanns även på hans sillbeklädda bord:
Kokta råttsvansar (äts som majskolvar), broderade makaronstrimlor (gott tillsammans med harblodsdressing), egenvävda spindelfötter (kan ätas med bara fingrarna) och friterade franska svinögonbryn (gott som tilltugg).
Plötsligt när Nils K.P. satt och åt en grön prinskorv i godan ro, flög ytterdörren upp med en smäll. Huset vibrerade likt en katalysator i månsken och fönstrerna hoppade rundor likt John Blunds favoritkuddar. In flög Rödluvan, även kallad "röda hjälmen" av Nils. Under armen hängde hennes cykel slappt längs den feta midjan.
-Kolla min nya mountainbike! skrek hon i ett förtvivlat försök att överrösta Nils smaskande.
-Snygg, sa den poetiske Nils, hysterisk av avundsjuka.
-Ja visst är den! Den är beklädd med 345 växlar, 35 fram och 70 bak. Den är dubbellackerad, glitterbeströdd och besiktad åtta gånger samtidigt!
-Jaha, gallskrek Nils i slow-motion och tog sin orangevässade diskborste och skavde bort dubbellakceringen i work-out-tempo.
Nils satte sig på knä i diskhon för att friska upp minnet litegrann, men han förflyttade sig snabbt till mikron, ty hjärnan var mer mottaglig därinne, ty han kunde inte erinra sig var han hade lagt sin work-out-video.
33 ½ 000 mil genom öken, eldstäder och vattentorn, låg ett ensligt slott mitt inne i stan. Där, denna mörkbeströdda natt, låg Robin Hood och sussade. Såklart visste han inte vad som skulle hända nästa dag, ty det var hans födelsedag. Du förstår, i detta land härskar traditionerna och en av de vanligaste är att man firar den dag då man för första gången såg en aluminiumklädd glödlampa.
Men plötsligt vaknade Robin Hood av ett förskräckligt ljud. Det var ett gnisslande, gnällande, tjatande och skrålande ljud. Han kunde dock inte lokalisera oljudet, så han gick tillbaka till sin sovstege, när han plötsligt insåg att oljudet kom närmre och närmre. Han slängde sig mot sovstegen och drog täcket över sin rödpälsade nos coh där låg han i 23 minuter, enligt hans digitala klockradio, som funnits i släktens ägor i många generationer. Det var hans enda ledmotiv här i livet.
Men, för att återgå till verkligheten, flög en lucka i golvet upp alldeles under Robins sovstege, som flög ner till undre plan och där nere stod Pippi Långstrump och spelade lite förstrött på sin luftgitarr.
-Åh vilken överraskning! utropade Robin i sin speciella feminina thrillerstämma.
Genast började Pippi spela en glad komedi ur Vivaldis "Die ûberraschung" och Robin Hood började dansa sin berömda träskopolka. Nu var födelsedagen fulländad och alla tog sin roll i det vardagliga livet.
Nu befinner vi oss sakta men säkert i Nils Karlsson Pysslings alternativt välvalda, men dock trivsamt gammalmodiga, grönstripsrandiga nästan nerflagnade nytapetserade kök. På det nybyggda bordet med sillinlagda dekorfyllda utsmyckningar, fanns ett stort fat med färgade prinskorvar. Nils K.P. satt strikt men med typ livlöst ihophängande axlar sluttande längs stolens sköna ryggstöd, som var överdragna med gulprickig ebenholts. Där satt han, så mäktig, dock lite småspinkig. Det var påskafton och istället för att måla och äta äggen, hade Nils valt att måla några prinskorvar. Ett glansbestrött val, därför att Nils hade inte några höns hemma och han förmådde sig inte att tag sig till de större trakterna nu i påskhelgen. Men hästar hade han året om, så det hade han hemma till den högtidliga Hamburgerveckan.
Detta fanns även på hans sillbeklädda bord:
Kokta råttsvansar (äts som majskolvar), broderade makaronstrimlor (gott tillsammans med harblodsdressing), egenvävda spindelfötter (kan ätas med bara fingrarna) och friterade franska svinögonbryn (gott som tilltugg).
Plötsligt när Nils K.P. satt och åt en grön prinskorv i godan ro, flög ytterdörren upp med en smäll. Huset vibrerade likt en katalysator i månsken och fönstrerna hoppade rundor likt John Blunds favoritkuddar. In flög Rödluvan, även kallad "röda hjälmen" av Nils. Under armen hängde hennes cykel slappt längs den feta midjan.
-Kolla min nya mountainbike! skrek hon i ett förtvivlat försök att överrösta Nils smaskande.
-Snygg, sa den poetiske Nils, hysterisk av avundsjuka.
-Ja visst är den! Den är beklädd med 345 växlar, 35 fram och 70 bak. Den är dubbellackerad, glitterbeströdd och besiktad åtta gånger samtidigt!
-Jaha, gallskrek Nils i slow-motion och tog sin orangevässade diskborste och skavde bort dubbellakceringen i work-out-tempo.
Nils satte sig på knä i diskhon för att friska upp minnet litegrann, men han förflyttade sig snabbt till mikron, ty hjärnan var mer mottaglig därinne, ty han kunde inte erinra sig var han hade lagt sin work-out-video.
33 ½ 000 mil genom öken, eldstäder och vattentorn, låg ett ensligt slott mitt inne i stan. Där, denna mörkbeströdda natt, låg Robin Hood och sussade. Såklart visste han inte vad som skulle hända nästa dag, ty det var hans födelsedag. Du förstår, i detta land härskar traditionerna och en av de vanligaste är att man firar den dag då man för första gången såg en aluminiumklädd glödlampa.
Men plötsligt vaknade Robin Hood av ett förskräckligt ljud. Det var ett gnisslande, gnällande, tjatande och skrålande ljud. Han kunde dock inte lokalisera oljudet, så han gick tillbaka till sin sovstege, när han plötsligt insåg att oljudet kom närmre och närmre. Han slängde sig mot sovstegen och drog täcket över sin rödpälsade nos coh där låg han i 23 minuter, enligt hans digitala klockradio, som funnits i släktens ägor i många generationer. Det var hans enda ledmotiv här i livet.
Men, för att återgå till verkligheten, flög en lucka i golvet upp alldeles under Robins sovstege, som flög ner till undre plan och där nere stod Pippi Långstrump och spelade lite förstrött på sin luftgitarr.
-Åh vilken överraskning! utropade Robin i sin speciella feminina thrillerstämma.
Genast började Pippi spela en glad komedi ur Vivaldis "Die ûberraschung" och Robin Hood började dansa sin berömda träskopolka. Nu var födelsedagen fulländad och alla tog sin roll i det vardagliga livet.
